Rätten till personlig assistans bestäms av två lagar som heter Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om assistansersättning (LASS).
LSS och LASS är rättighetslagar vilket innebär att om du uppfyller vissa kriterier har du rätt till assistans. Det är din kommun eller Försäkringskassan som gör en objektiv bedömning av dina behov. Här beskriver vi kriterierna i stora drag.
Din ålder avgör
Du får inte ha fyllt 65 år. Du kan inte få assistans efter att du fyllt 65 år. Däremot får du behålla eventuell assistans som du beviljats före du blev 65.
Fram tills din 65-årsdag kan du få fler timmar i takt med att dina behov ökar. Därefter kan du inte heller få en sådan utökning. Det finns däremot ingen nedre åldersgräns för rätten till personlig assistans. Vår yngsta kund var inte ens 1 år gammal när han fick assistans.
Personkrets
Du måste tillhöra en personkrets. Det finns tre stycken så kallade personkretsar. Du måste kunna visa intyg på att du tillhör en av dem. Så här beskriver lagen personkretsarna:
1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Är du osäker på om du kan ha rätt till personlig assistans? Kontakta oss så undersöker vi det tillsammans.
Grundläggande behov
Du måste behöva ha hjälp med minst 1 av de grundläggande behoven. Utgångspunkten är alltid att den personliga assistansen inte ska kunna ersättas med något annat, till exempel kommunal hemtjänst.
Fundera över om du behöver hjälp med de fem grundläggande behoven:
1. Personlig hygien. Behöver du till exempel hjälp att duscha eller på toaletten? I så fall hur ofta och hur länge?
2. Måltider. Att få maten delad och förd till munnen är ett grundläggande behov. Det gäller även om du behöver hjälp med sondmatning eller liknande. Däremot är inte matlagning ett av de grundläggande behoven, det är ett ”övrigt behov” som vi kommer till senare.
3. Att klä av och på sig. Hur lång tid tar det? Kanske kan du knäppa en jacka men inte en skjorta.
4. Kommunikation. Om du behöver hjälp för att göra dig förstådd av din omgivning kan det vara en anledning att få assistans.
5. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen. Det kan vara en rad olika saker, till exempel aktiv tillsyn. Det är vanligt när det gäller personer med autism som rymmer eller skadar sig själva om de är ensamma.
Timmar för övriga behov
Har du har fått rätt till personlig assistans för dina grundläggande behov kan du även få assistans för övriga behov. Exempel på sådana behov kan vara att gå och handla, fritidsaktiviteter, att sköta ett arbete eller matlagning. Är du en aktiv person kan du alltså få fler timmar för dina övriga behov än för dina grundläggande behov. Du ansöker om detta samtidigt som du ansöker för dina grundläggande behov.
Dubbelassistans
Kanske är dina behov så stora att det krävs två personer vissa tider på dygnet. Det kan gälla vid bad, vissa lyft eller liknande. Du kan då ha rätt till dubbelassistans om det inte går att lösa med hjälpmedel.
Frågor? Kontakta mig gärna!

Christian Källström, Chefsjurist
019-25 76 73
christian.kallstrom@assistansia.se
På bilden längst upp Jennifer och hennes mamma. Vill du komma i kontakt med dem kan du höra av dig till Jonatan Arenius, 019-20 94 64.